Sara och Nina talar utifrån ett annat perspektiv än vad jag är van vid att lyssna på och det kändes mer nära. Verklighetsperspektivet. Som en komplettering till allt det teoretiska. Inte för att undervisningen HB saknar förankring utan för att det är skillnad på att prata om och göra. Jag tänker att det flyter ihop bättre då i tanken. Det är stor skillnad mellan det inkörda tänket på HB och hur det är när man äntligen får komma ut i skolan. Alla funderingar och endel oro faller bort när man får en riktig respons på det man gör.
Föreläsningen lyfter läraryrkets komplexitet, värdet av att ständigt jobba med sig själv och sitt eget förhållningssätt för att kunna vara en duktig pedagog. Det pratas för lite om det?
