Visar inlägg med etikett Staden som klassrum. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Staden som klassrum. Visa alla inlägg

onsdag 22 februari 2012

Så går jag hem till mitt hem, tillrättalagt fint tryggt

Mamman med barnen, tätt mellan dem, många små. Trött mamma. Hon säger det, trött, tråkigt, hemma hemma. Hennes känslor kommer så nära mig, jag kan andas in dem. Jag passerar över gårdarna mellan huskomplexen. Den lilla filten. En stor påse med chips. Toviga hår. Orden som får mig häpna, du kan knappt prata men du kan orden. Rivaliteten. Vi mot er. Puttar, måttar en spark. Fina lilla barn.

Jag stannar och pratar. Känner mig liten. Maktlös. Så liten.

Och sen fortsätter jag, går vidare. Lättheten i det. Bara med mina steg så lämnar jag det fysiskt. Jag kan, har möjligheten. Det är svårt och tankarna är tunga.

Fulla, påtända vuxna i parken. Kraftfulla hundar. Kedjor om halsen. En stor man rycker i kedjan så den kraftiga hunden tjuter. Blicken mannen har. Skrämmande. Högljudda. De slåss. Fast inte på riktigt. Folk väljer, går omvägar. Kvinna med cigg i handen. Hundarna skäller. Tomma flaskor. Och så barnen, barnen jag känner. Vet din mamma att du är här tänker jag. Barnen som brukar cykla runt. Barnen som brukar bråka på gårdarna. Barnen som somnar i mina armar när jag stänger på fritids. Barnen.

Och så går jag hem. Jag går hem.



tisdag 14 februari 2012

A l l a hjärtans dag?

Text lånad från gammal annons för utställningen Destination X  på Världskulturmuseet

Första klass, fönsterplats, kall Alsace.
Lastbilsflak, åsnebak. Kalla fötter, hutter.
Hunger i natten och smutigt vatten.
Skinnportfölj, bekväm fåtölj, Dagems Industri, kex och brie. Fri.
Sol, stol och swimmingpool. Arrivederci, see you soon. 
Helpension. Pass och pengar.
Förköpt vingar över ängar. Till egna sängar.
Stängda gränser, kontroller, ombytta roller. 
Hemlig främling, vilsen vagabond. Gömd.
Glömd. Dömd.
Sval terminal, människor med val. Pussas, slussas. Vidare. Utan vidare.
Landlös, lottlös. Iväg. Påväg. Till dem.
Välkommen hem.

Tänker på denna text ibland. Tänker på den idag. På Alla hjärtans dag. Alla hjärtans dag. Tänker att den kan användas i skolan. Sokratiska samtal. De fyra perspektiven. Man skulle kunna prata om mycket utifrån denna texten? Och tänk sedan att besöka utställningen? Staden som klassrum.


Utställningen Destination X på Världskulturmuseet.


tisdag 7 februari 2012

Ungarna går åt alla håll och jag undrar vad jag gett mig in på

Mataffären och 30 sexåringar som ska få välja glass. Min stressnivå är hög. Skiftande vana att vara i mataffären. Någon knallar iväg åt ett håll. Någon annan pillar på Hello Kitty-flaskor. I kör, fröken fröken. Någon börjar gå mot kassorna och några hakar på. Nej nej kom här igen. En tant försöker komma förbi klungan med sin vagn. Kom kom vi får släppa förbi henne med vagnen. Någon pekar på en annan mataffärsbesökare och kommenterar högt och tydligt utseendet. Alla pillar på allt. Små varma händer kramar glassen som smälter i snabb takt. Kan man få en sånhär istället? Håller upp Hello Kitty- flaskan jag sagt nej till tio gånger. Räcker pengarna till denna? Nej den kostar 24.

Jag är svettig när vi äntligen kommer ut.

Man skulle kunna göra mycket av ett sådant besök i mataffären. Hur gör man glass? Film om det? Vilken är favoritglassen? Hur låter det ordet? Skriva om favorit glassen? Skapa bilder eller material till texten/glassen? Någon kanske vill jobba med i stort format, utomhus? Läsa böcker om glass? Prata om vad som kan vara bra att tänka på när man är i mataffären? Vilka regler gäller när vi går ut tillsammans? Prata om vad glass kostar? Och hur mycket vi tillsammans kan köpa för? Och vad det blir för var och en? Kanske illustrera med klossar, del av hel, utmana? Låtsaspengar? Rangordna efter värde, tillsammans?

Skapa förutsättningar för att lyckas.

Och jag behöver träna på mataffärsbesök.

fredag 2 december 2011

Karin gör mig glad

Karin Olsson Lindström och Peter Kondrén från Textilmuseet/Borås Museum besökte oss i går. Berättande med glädje som smittar.
 
Karin visar inspirationsbilder och berättar om deras arbete tillsammans med barn. Hon beskriver en situation där nästan hela gruppen är engagerad och tycker att det är kul, utom en som brukar vara driven, hon gillar det inte alls. ”Då får man ju hitta på något annat” säger Karin med självklarhet. Precis så.
 
Handens kunnande. Miljöerna. Att få tänka själv. Att få göra själv, ingen vuxen som säger såhär ska det vara. Konsthantverk. Historia som blir levande i gamla gamla hus. Dramatiseringar. Många sinnen med i nuet. Lärandet stärks.
 
Karin sa, jag vill inte veta vem som ”kanske måste gå ut” för det funkar inte så. 

Jag tänker… uppmuntra bra saker, stöttning, tillrättalägga, finnas med när jag behövs - om så bara med ett bekräftande ögonkast. Jag tänker, ingen måste gå ut. Man kanske kan vilja behöva ta en paus. Men vem behöver inte det ibland? Barnsynen…
 
Tänk att ta med sig upplevelsen, erfarenheten in i klassrummet. Att göra det till ett oexotiskt inslag, till något som ingår i skolan, ett samarbete. Vi lär i samhället, utanför klassrummet väggar. Vi tar hjälp av andra som kan, vi lär tillsammans med och av.

tisdag 29 november 2011

Röhsska och modefoton av Carl Bengtsson

Röhsskas mäktiga port fotad med med darrig hand ur skev vinkel MEN apropå visuella kulturer och den tredje pedagogen... Vad säger porten oss?


En äldre grupp. Bild. Sv. Vi väljer ut några bilder att diskutera. Jag tänker Ann Philgrens Sokratiska samtal. Frågor jag vill ställa är, är mode/foto/modefoto ett tjejintresse? Vem bestämmer hur bilderna ska se ut? Vilka drivkrafter? Vad tror du fotografen vill förmedla? Vad är skillnaden mellan ett modefoto och en reportagebild som är en del i ett reportage om en person? Vilket uppdrag tror du att modellerna har? Lyssna. Berätta. Sedan tänker att jag gruppen skriver en reflekterande text, kring besöket, kring samtalet, kring sin egen insats, sina egna tankar.

Läroplanen är med lite här o var. I samtalen. I tänkandet. I skrivandet. Och återigen i REFLEKTIONEN som jag tycker är viktig.

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. VIKTIGT tycker jag.
Kursplanen i svenska säger (4-6), (7-9):
-Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
-Argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
-Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. 
-Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.