torsdag 12 januari 2012

Nu är jag på gränsen

Bassängen en sommardag. Sol är vit och vass. 100 ungar i poolen och ljudet är obeskrivligt.

Här, hit, så långt ut får du gå. Varför är det så? Ja precis det blir djupt sen. Så det här är gränsen. Säger jag och tittar ungen i ögonen, letar efter bekräftelsen. Jag får en nick och den där skiftningen

Jag blinkar och vips är ungen i vattnet. Tjuter och glittrar.

Efter en stund påminner jag med en blick. Så, några rörelser som liknar simtag och fötterna når botten igen.

Igen. Jag visar med armen. In där du bottnar.

Jag kommer gående efter att ha kollat läget på andra sidan bassängen. Lyfter upp solglasögonen och sätter dem i håret. Får ögonkontakt.

Kolla mig! Jag är på gränsen! Plirar ungen. 
Jaa det är du minsann svarar jag och skrattar högt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar