Placerad

När jag pluggade ekonomi fick vi ansöka om praktikplatser på olika företag, programansvarig hade kontakter och lämnade lista med förslag på företag. Många sökte sig till nya företag, ville fram, ville in. Det var liksom upp till oss. Vi förväntades lösa det, inget snack om saken. CV och personlig presentation, referenser. Intervju med min chef och min handledare. Presentation av ett projekt jag förväntades genomföra. Här är ditt skrivbord. Visad runt. Presenterad för alla vi möter. Jag var ju en potentiell kollega. Vi var eftertraktade vi som gick utbildningen. Första dagen på praktiken är jag väntad i receptionen, passerkort, dator, logg in, mailadress, telefon. Välkommen! Fråga om det är något.

Någonstans att hänga jackan. Förvara värdesaker. Lägga material. Tillgång till lokalerna med passerkortet. Ett logg in. Och så var jag väntad. Det var något positivt att jag kom och mina kollegor visste om det. Anseendet och pengarna. Vara en attraktiv arbetsgivare.

Nu blir jag placerad. Första terminen fick jag önska geografiskt område att göra praktik i. Det gäller än. Får låna handledarens nycklar. Får låna handledarens logg in. För att få en mailadress krävs det en massa saker som jag som student saknar. Visar mig själv runt. Dufårtaminlektionnuförjagmåstepåettmötedukanhaminmattegenomgång säger handledaren och rusar. Stressad rektor nickar till hälsning. Jag har inte längre initiativet och det är tunt med mailsvar från handledaren.

Skillnaderna.
Skillnaderna.